search query: @supervisor Koivusalo, Harri / total: 47
reference: 8 / 47
| Author: | Andersson, Axel |
| Title: | Fiskvägar vid småskaliga vattenkraftverk - lösningar för fiskars uppvandring och nedvandring vid kraftverk i Saarijärvileden |
| Fishways at small-scale hydroelectric power plants - solutions for upstream and downstream migration in the Saarijärvi water course | |
| Kalatiet pienvesivoimalaitoksilla - ratkaisuja kalojen ylösvaellukseen ja alasvaellukseen vesivoimalaitoksilla Saarijärven reitillä | |
| Publication type: | Master's thesis |
| Publication year: | 2015 |
| Pages: | 90 Language: swe |
| Department/School: | Insinööritieteiden korkeakoulu |
| Main subject: | Vesi- ja ympäristötekniikka (R3005) |
| Supervisor: | Koivusalo, Harri |
| Instructor: | Sparrevik, Erik |
| Electronic version URL: | http://urn.fi/URN:NBN:fi:aalto-201506303551 |
| Location: | P1 Ark Aalto 9408 | Archive |
| Keywords: | kalatie kalavaellus ylösvaellus alasvaellus vaellushäviö fiskvägar fiskvandring uppvandring nedvandring vandringsförlust |
| Abstract (eng): | Dams in the proximity of hydroelectric power plants are necessary to regulate water level and control discharge from the water storage. A consequence of the damming of a watercourse is the disruption of natural stream connectivity and fish migration routes. The upstream migrating fish species are unable to reach their natural spawning sites and the downstream migrating species are forced to a dangerous passage through the power plant turbines. In 2012, the Ministry of Agriculture and Forestry published The National Fish Passage Strategy that identifies the power plants in Leuhunkoski and Hietamankoski as priority objects for the restoration of natural migration routes for the brown trout (Salmo trutta m. lacustris L.). There are two existing plans of fishways for upstream migration at the power plants Leuhu (MQ 20,45 m3/s) and Hietama (MQ 30,26 m3/s), and the latest plans were made in 2006. The objective of this thesis is to investigate whether the existing fishway plans are compatible with the migrating fish stock and the prevailing hydrological conditions, and whether it is necessary to make adjustments to the planned fishways. Since the fishway plans comprise only upstream migration, the study investigates whether measures to improve downstream migration are necessary. Furthermore, the study investigates the loss of income due to the discharge diverted through the fishways. The study concludes that the planned fishways for both Leuhu and Hietama are compatible with the migrating fish stock and the hydrological conditions. The attraction of upstream migrating fish is, however, somewhat unsure. The planned discharges in the fishways create attraction flows, which are at Leuhu and Hietama equal to 2,7 % and 2,4 %, respectively, of the total average flow during the upstream migration season. A higher attraction flow equal to 5 % of the total average flow during the upstream migration season should increase the probability of migrating fish to find and enter the fishway. This increased discharge, with increased attraction flow, should be used to increase the fishway passage efficiency, regardless of the increased loss of income it causes. At Hietama, sections of the planned technical fishway can be constructed as nature-like fishways to increase the passage efficiency and to lower the construction costs. The expected mortality for adult brown trout passing the turbines, and thus the migration loss, at Leuhu and Hietama are 65 % and 35 %, respectively. For brown trout smolt, the expected mortalities are 20 % and 11 %, respectively. The cumulative migration loss over both power plants for adults and smolts are 77 % and 29 %, respectively. Hence, measures for improved downstream migration are necessary. |
| Abstract (swe): | Dammar vid vattenkraftverk är nödvändiga för att kontrollera vattennivån i och utflödet ur vattenmagasin. En följd av uppdämningen av vattendrag till förmån för vattenkraftproduktion är att vandrande fiskstammars vandringsrutter avbryts. Uppströmsvandrande fisk kan inte längre nå sina lekområden och nedströmsvandrande fisk tvingas till en riskfylld passage genom vattenkraftverkens turbiner. År 2012 lät Jord- och skogsbruksministeriet utarbeta en fiskvägsstrategi som identifierar kraftverken i Leuhunkoski och Hietamankoski i Saarijärvileden i Päijännes norra avrinningsområden som spetsobjekt som bör prioriteras för återskapandet av naturliga vandringsmöjligheter för insjööringen (Salmo trutta m. lacustris L.). Vid två tillfällen har fiskvägar för uppströmsvandring planerats för kraftverken Leuhu (MQ 20,45 m3/s) och Hietama (MQ 30,26 m3/s), det senaste år 2006. Syftet med detta diplomarbete är att utreda huruvida de existerande planerna för fiskvägar vid Leuhu och Hietama är förenliga med det lokala vandringsfiskbeståndet och de rådande hydrologiska förutsättningarna i vattendraget, samt om det är nödvändigt att anpassa de planerade fiskvägarna. Eftersom de planerade fiskvägarna endast omfattar uppströmsvandring utreder denna studie även huruvida åtgärder för förbättrad nedströmspassage bör vidtas vid kraftverken. Dessutom undersöker studien det inkomstbortfall som fiskvägarnas vattenföring orsakar. Studien finner att de planerade fiskvägarna vid både Leuhu och Hietama är förenliga med vandringsfiskbeståndet och de hydrologiska förutsättningarna. Hursomhelst är fiskvägarnas attraktion av uppströmsvandrande fisk något osäker. De planerade fiskvägarnas vattenföring ger ett lockvatten vid Leuhu och Hietama som motsvarar 2,7 % respektive 2,4 % av det totala medelflödet vid vardera kraftverk under säsongen för uppströmsvandring. Ett lockvatten motsvarande 5 % av medelflödet under säsongen för uppströmsvandring torde höja sannolikheten för anlockning av vandrande fisk och bör användas för att förbättra fiskvägarnas funktion, trots att det ger upphov till ett större inkomstbortfall än den planerade vattenföringen. Vid Hietama kan avsnitt av den planerade tekniska fiskvägen ersättas med naturlika avsnitt för att höja passageeffektiviteten och minska anläggningskostnaderna. Den förväntade mortaliteten vid turbinpassage, och således vandringsförlusten, för fullvuxen öring vid Leuhu och Hietama är 65 % respektive 35 %, och för öringssmolt 20 % respektive 11%. Den kumulativa vandringsförlusten för fullvuxen öring är 77 % och för öringssmolt 29 %. Den förväntade vandringsförlusten är så pass hög att åtgärder för nedströmspassage bör vidtas. |
| Abstract (fin): | Padot vesivoimalaitosten yhteydessä ovat tarpeellisia järven vedenpinnan säännöstelyn ja juoksutuksen säätämisen kannalta. Vesistön patoamisen seurauksena on kuitenkin vaelluskalakantojen vaellusreittien katkeaminen. Ylösvaeltavat kalat eivät pääse lisääntymisalueelleen ja alasvaeltavat kalat joutuvat vaaralliseen kulkuun voimalaitosten turbiinien läpi. Maa- ja metsätalousministeriön vuonna 2012 teettämässä Kansallisessa kalatiestrategiassa tunnistetaan kärkikohteina Leuhunkosken ja Hietamankosken vesivoimalaitokset, ja järvitaimenen (Salmo trutta m. lacustris L.) luonnollisen vaellusmahdollisuuden palauttamisessa Päijänteen pohjoisella valuma-alueella sijaitsevalla Saarijärven reitillä. Kalateitä on suunniteltu kahdessa eri vaiheessa kalojen ylösvaellukselle vesivoimalaitoksilla Leuhu (MQ 20,45 m3/s) ja Hietama (MQ 30,26 m3/s), viimeksi vuonna 2006. Tässä työssä pyritään selvittämään miten olemassa olevat kalatiesuunnitelmat sopivat yhteen vaelluskalakannan ja hydrologisten olosuhteiden kanssa, ja mikä on tarve suunnitelmien muutoksille. Koska suunnitellut kalatiet kattavat ainoastaan ylösvaelluksen, työssä selvitetään toimenpitetarpeet alasvaellukselle. Lisäksi työssä selvitetään kalateiden aiheuttamaa tuotantotappiota. Sekä Leuhulle, että Hietamalle suunnitellut kalatiet ovat yhteensopivia vaelluskalakannan ja vesistön hydrologisten olosuhteiden kanssa. Ylös vaeltavien kalojen hakeutuminen kalateihin on kuitenkin hiukan epävarmaa. Suunniteltujen kalateiden virtaama tuottaa houkutusvirtauksen, joka Leuhulla vastaa 2,7 %, ja Hietamalla 2,4 % keskivirtaamasta ylösvaelluskaudella. Suurempi houkutusvirtaus joka vastaa 5 % keskivirtaamasta ylösvaelluskaudella korottaisi vaelluskalojen kalateihin hakeutumisen todennäköisyyttä. Suurempi houkutusvirtaus on suositeltava kalatien toimivuuden kannalta, isommista tulomenetyksistä huolimatta. Osuuksia Hietamalle suunnitellusta teknisestä kalatiestä voidaan rakentaa luonnonmukaisina osuuksina. Tämä parantaisi läpikulkeutumisen tehokkuutta ja vähentäisi rakennuskustannuksia. Turbiinin läpikulun odotettu kuolleisuus, eli vaellustappio, on aikuisille taimenille 65 % Leuhulla ja 35 % Hietamalla, ja taimensmolteille 20 % Leuhulla ja 11 % Hietamalla. Alasvaelluksen kumulatiivinen vaellushäviö Leuhunkosken ja Hietamankosken läpi on 77 % aikuisille taimenille ja 29 % taimensmolteille. Odotettavissa olevat vaellushäviöt ovat niin merkitseviä, että alasvaellukseen liittyviin toimenpiteisiin on ryhdyttävä kummallakin laitoksella. |
| ED: | 2015-08-16 |
INSSI record number: 51968
+ add basket
INSSI