haku: @instructor Pirilä, Pekka / yhteensä: 6
viite: 3 / 6
| Tekijä: | Wilhelms, Stefan |
| Työn nimi: | Marknadsorienterad försäkring av topplastkapacitet på den nordiska elmarknaden |
| Ensuring market based investment in peak load capacity in the Nordic power market | |
| Markkinaperusteinen huippuvoimakapasiteetin turvaaminen pohjoismaisilla sähkömarkkinoilla | |
| Julkaisutyyppi: | Diplomityö |
| Julkaisuvuosi: | 2008 |
| Sivut: | 74 Kieli: swe |
| Koulu/Laitos/Osasto: | Insinööritieteiden ja arkkitehtuurin tiedekunta |
| Oppiaine: | Energiatalous ja voimalaitostekniikka (Ene-59) |
| Valvoja: | Pirilä, Pekka |
| Ohjaaja: | Pirilä, Pekka |
| OEVS: | Sähköinen arkistokappale on luettavissa Aalto Thesis Databasen kautta.
Ohje Digitaalisten opinnäytteiden lukeminen Aalto-yliopiston Harald Herlin -oppimiskeskuksen suljetussa verkossaOppimiskeskuksen suljetussa verkossa voi lukea sellaisia digitaalisia ja digitoituja opinnäytteitä, joille ei ole saatu julkaisulupaa avoimessa verkossa. Oppimiskeskuksen yhteystiedot ja aukioloajat: https://learningcentre.aalto.fi/fi/harald-herlin-oppimiskeskus/ Opinnäytteitä voi lukea Oppimiskeskuksen asiakaskoneilla, joita löytyy kaikista kerroksista.
Kirjautuminen asiakaskoneille
Opinnäytteen avaaminen
Opinnäytteen lukeminen
Opinnäytteen tulostus
|
| Sijainti: | P1 Ark Aalto 6145 | Arkisto |
| Tiivistelmä (swe): | Syftet med detta arbete var att utreda vilka förutsättningar det finns för investeringar i topplastkapacitet i dagens läge samt att diskutera hur ett system för att upprätthålla kapacitet på marknadsmässig basis kunde utformas. Enligt ekonomisk teori kommer en fri marknad inte självständigt att ge upphov till en socialt optimal nivå av kapacitet därför att det rör sig om en positiv extemalitet. Topplastproduktion är alltså något som bör upprätthållas på TSO nivå med tariffer eller m.h.a. olika certifikatsystem. Trots detta saknar den nordiska elmarknaden idag en enhetlig modell för att försäkra upprätthållandet och utbyggnaden av topplastkapaciteten. Trots att det teoretiskt sett inte är någon skillnad mellan att bestämma kvantiteten eller priset på kapaciteten i en stödmodell, anses det allmänt att det är lättare att definiera volymen därför att välfärdsförlusten är ganska liten trots att volymen skulle sättas relativt fel. I en volymbaserad modell leder fri prisbildning leder till att de mest konkurrenskraftiga produktionsformerna byggs ut först, vilket gör modellen lämplig för en liberaliserad energimarknad. En volymbaserad modell där balansansvariga får certifikat i proportion till hur mycket ledig kapacitet dessa erbjuder förefaller därför vara den mest "marknadsmässiga" lösningen för den nordiska marknaden. En negativ aspekt med en certifikatmarknad kan vara att den innebär en för stor investeringsrisk - detta problem har inte ett tariffsystem. Den ryska elmarknaden som liberaliserats under 2000-talet har en kapacitetsmarknad, vilket visar att en kapacitetsmarknad inte endast är ett teoretiskt verktyg utan en praktiskt genomförbar modell. De positiva erfarenheterna från den svenska el-certifikatmarknaden är också relevanta i detta sammanhang. Det direkta målet för ett kapacitetscertifikatsystem är att upprätthålla en viss installerad effekt, vilket är en skillnad i förhållande till gröna marknader där certifikat delas ut på basis av producerad energimängd med förnybara produktionsformer. Ett viktigt bidrag med detta arbete har varit att systematiskt analysera två viktiga produktionsformers förutsättningar i en nordisk kontext i olika scenarion för att bättre förstå investeringar i topplastproduktion från en investerares synvinkel. I alla scenarion förblir de undersökta produktionsmetoderna olönsamma om man beaktar kapitalkostnaderna för kraftverken. Detta orsakas av att produktion som bidrar på marginalen sällan får täckning för fasta kostnader. Resultaten från case-analyserna antyder alltså att marknadsmässigt genererad kapacitet i kol- och gaskondens kan bli aktuell först om prisnivån stiger väsentligt från dagens nivå som en följd av kapacitetsbrist. I ett läge med kapacitetsbrist kommer efterfrågekurvan att skära utbudskurvan på dess vertikala del, vilket leder till att elpriset kommer att vara oberoende av marginalkostnader. Detta kunde vara fallet allt oftare om den existerande produktionsparken fortsätter att minska samtidig som efterfrågan ökar. En plausibel konsekvens är att vi kommer att ha stora problem med otillräcklig topplastkapacitet i Norden i framtiden om vi inte skapar ett komplement likt en kapacitetsmarknad till dagens Elspot-modell. |
| ED: | 2008-05-12 |
INSSI tietueen numero: 35596
+ lisää koriin
INSSI