haku: @keyword kiinteistöpääomarahasto / yhteensä: 6
viite: 3 / 6
Tekijä:Martonen, Tom
Työn nimi:Suomalaisen kiinteistörahastoalan kehitys
The development of the Finnish unlisted real estate vehicles sector
Julkaisutyyppi:Diplomityö
Julkaisuvuosi:2010
Sivut:iv + 60 + [3]      Kieli:   fin
Koulu/Laitos/Osasto:Insinööritieteiden ja arkkitehtuurin tiedekunta
Oppiaine:Kiinteistöoppi   (Maa-20)
Valvoja:Viitanen, Kauko
Ohjaaja:Falkenbach, Heidi
OEVS:
Sähköinen arkistokappale on luettavissa Aalto Thesis Databasen kautta.
Ohje

Digitaalisten opinnäytteiden lukeminen Aalto-yliopiston Harald Herlin -oppimiskeskuksen suljetussa verkossa

Oppimiskeskuksen suljetussa verkossa voi lukea sellaisia digitaalisia ja digitoituja opinnäytteitä, joille ei ole saatu julkaisulupaa avoimessa verkossa.

Oppimiskeskuksen yhteystiedot ja aukioloajat: https://learningcentre.aalto.fi/fi/harald-herlin-oppimiskeskus/

Opinnäytteitä voi lukea Oppimiskeskuksen asiakaskoneilla, joita löytyy kaikista kerroksista.

Kirjautuminen asiakaskoneille

  • Aalto-yliopistolaiset kirjautuvat asiakaskoneille Aalto-tunnuksella ja salasanalla.
  • Muut asiakkaat kirjautuvat asiakaskoneille yhteistunnuksilla.

Opinnäytteen avaaminen

  • Asiakaskoneiden työpöydältä löytyy kuvake:

    Aalto Thesis Database

  • Kuvaketta klikkaamalla pääset hakemaan ja avaamaan etsimäsi opinnäytteen Aaltodoc-tietokannasta. Opinnäytetiedosto löytyy klikkaamalla viitetietojen OEV- tai OEVS-kentän linkkiä.

Opinnäytteen lukeminen

  • Opinnäytettä voi lukea asiakaskoneen ruudulta tai sen voi tulostaa paperille.
  • Opinnäytetiedostoa ei voi tallentaa muistitikulle tai lähettää sähköpostilla.
  • Opinnäytetiedoston sisältöä ei voi kopioida.
  • Opinnäytetiedostoa ei voi muokata.

Opinnäytteen tulostus

  • Opinnäytteen voi tulostaa itselleen henkilökohtaiseen opiskelu- ja tutkimuskäyttöön.
  • Aalto-yliopiston opiskelijat ja henkilökunta voivat tulostaa mustavalkotulosteita Oppimiskeskuksen SecurePrint-laitteille, kun tietokoneelle kirjaudutaan omilla Aalto-tunnuksilla. Väritulostus on mahdollista asiakaspalvelupisteen tulostimelle u90203-psc3. Väritulostaminen on maksullista Aalto-yliopiston opiskelijoille ja henkilökunnalle.
  • Ulkopuoliset asiakkaat voivat tulostaa mustavalko- ja väritulosteita Oppimiskeskuksen asiakaspalvelupisteen tulostimelle u90203-psc3. Tulostaminen on maksullista.
Sijainti:P1 Ark Aalto  368   | Arkisto
Huom:De finska fastighetsfondernas utveckling
Avainsanat:unlisted real estate vehicle
real estate fund
real estate investments
manager
Finland
kiinteistörahastoala
kiinteistörahasto
kiinteistöpääomarahasto
kiinteistösijoitus
hallinnointiyhtiö
rahastoyhtiö
rahastomanageri
manageri
fastighetsfond
fastighetsinvestering
manager
fondförvaltare
Finland
Tiivistelmä (fin): Tämän tutkimuksen päätavoitteena oli tarkastella suomalaisen kiinteistörahastoalan kehitystä.
Yhdistämällä kiinteistörahastoteoriaa ja empirian kautta saatua tietoa yritettiin yksilöidä kehityksen taustalla olevia tekijöitä.
Tutkimustyö aloitettiin kirjallisuuskatsauksella missä syvennyttiin erilaisiin kiinteistösijoitustapoihin.
Tutkimuksen empiirinen osa toteutettiin rahastomanagereiden kahdenkeskisillä teemahaastatteluilla.
Haastatteluissa ilmenneiden kiinteistörahastoalan kasvuun vaikuttavien tekijöiden merkitsevyyttä varmennettiin jälkeenpäin kyselyllä.

Suomen ensimmäinen kiinteistörahasto, CapMan 1 Ky, perustettiin vuoden 2005 alkupuolella.
Vuosina 2006 - 2008 tuotiin markkinoille uusia kiinteistörahastoja kiivaaseen tahtiin.
Taantuman vaikutuksesta vuonna 2009 lanseerattiin enää kaksi kiinteistörahastoa.
Suomalaisten kiinteistörahastojen tämän hetkinen lukumäärä on vähän vajaa kaksikymmentä ja niiden yhteenlaskettu kiinteistöomaisuus on kivunnut yli 4 miljardin euron.

Johtopäätöksenä esitettään että suomalaisia kiinteistörahastoja on perustettu pääasiassa kysynnän perusteella.
Kysynnänmuodostumisen tutkimustulokset yhtyivät hyvin teoriaosuuden tuloksiin kiinteistörahastojen tarjoamista hyödyistä.
Tärkeimpiä kysyntätekijöitä ovat hajautushyöty, manageri-yhtiöiden asiantuntevuus, kiinteistörahasto-osuuksien pieni yksikkökoko, hallinnoinnin vähentäminen ja eläkeyhtiöiden mahdollisuus velkavivutukseen.
Kiinteistörahastotarjontaa tarkastellessa vieraan pääoman saatavuus, oman pääoman rajallisuus, rahoituksen kalleus sekä liiketoiminnan kannattavuus ja monipuolistuminen pidettiin tärkeimpinä tekijöinä.
Kiinteistörahastoalan isoimmiksi kasvuongelmiksi koettiin vieraan pääoman saatavuus, vieraan pääoman hinta sekä halukkaiden sijoittajien löytäminen.
Alan huonoa läpinäkyvyyttä ja managereiden kohtuuttomia palkkioita pidettiin myös ongelmallisena.

Yhteenvetona voidaan todeta, että tutkimuksen perusteella olemassa oleva sijoittajakysyntä yhdistettynä edulliseen rahoitukseen loi edellytykset suomalaisten kiinteistörahastojen perustamiselle.
Tämän tarjontatyhjiön täytti kirjava joukko manageritahoja, jotka kypsymättömän alan ja voimakkaan korkeasuhdanteen avittamana perustivat laajan joukon kiinteistörahastoja.
Tiivistelmä (eng): The main objective of this study is to discuss how non-listed real estate funds have developed in Finland from their emerging in 2005 up to the present.
The thesis focuses on revealing the factors that lead to the launch of the first Finnish real estate funds.
In addition to this, factors impacting on the future growth of the real estate funds are discussed.

The study is based on a literature study as well as in-depth interviews with Finnish fund managers.
The outcome of the interviews was later confirmed and ranked based on relevance using an online query.

The first non-listed real estate fund launched in Finland was CapMan 1 Ky, introduced in the beginning of 2005.
The field of funds grew rapidly during 2006 - 2008, but the downturn in the economy halted the launch of any further funds.
Today some 20 non-listed real estate funds operate in Finland, managing real estate worth in excess of four billion euro.

The main finding of the study was that investor demand was the key factor when managers were considering the launch of new real estate funds.
Other factors influencing the demand were diversification, expert management, the possibility of investing small amounts, minimizing administration and the ability for Finnish pension funds to use leverage through indirect investments.

Supply factors impacting on real estate fund launches were availability and price of funding: lack of equity as well as the profitability and diversification of the fund managers' businesses.
The main obstacles of a future expansion of the line of business are lack of funding, lack of investors, weak transparency and the undeveloped fee structures.
All signs indicate that the field of Finnish non-listed real estate funds will continue to thrive regardless of the problems related to the immaturity of the market.
Tiivistelmä (swe): I diplomarbetet har jag granskat utvecklingen av marknaden för de finska fastighetsfonderna.
Huvudmålet med studien är att analysera orsakerna till varför fastighetsfonder uppstod, och vilka faktorer som påverkar branschens fortsatta tillväxt.
Studien inleddes med en litteraturgenomgång för att förtydliga vilka egenskaper olika fastighetsinvesteringar har.
Studiens empiriska del bygger på intervjuer med ett antal finska fondförvaltare.
Resultatet från den empiriska studien säkerställdes och kvantifierades genom användning av ett elektroniskt frågeformulär riktat till de intervjuade.

Finlands första fastighetsfond, CapMan 1 KB, grundades i början på 2005.
Branschen växte kraftigt 2006-2008, men vid den påföljande lågkonjunkturen minskade antalet fondlanseringar.
Under 2009 lanserades enbart två nya fonder och under första halvan av 2010 har inte en enda fond introducerats på marknaden.
Fondernas antal uppgår idag till närmare tjugo stycken och deras fastighetsinnehav värderas till över fyra miljarder euro.

Resultatet av studien är att de finska fastighetsfonderna primärt uppstått pga. efterfrågan från investerare, och sekundärt genom fondförvaltarnas aktivitet.
Faktorer som påverkat efterfrågan stämmer väl överens med de positiva egenskaper som framkom i litteraturöversikten.
De viktigaste egenskaperna hos investeringar i fastighetsfonder är diversifiering, förvaltarens expertis, de relativt små kapitalinsatserna, effektiv förvaltning samt pensionsbolagens möjlighet till hög skuldsättning (s.k. hävstångseffekt).

Orsakerna till utbudet av fastighetsfonder kan hittas i tillgången och förmånligheten av krediter, brist på förvaltarnas eget kapital samt lönsamheten och diversifieringen av fondförvaltarnas affärsverksamhet.
De största hindren för en fortsatt branschtillväxt är likaså tillgången och kostnaden av krediter samt bristen på villiga investerare.
Branschens bristande transparens och fondförvaltarnas windfall-vinster ansågs även problematiska.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de finska fastighetsfonderna uppstod till en följd av efterfrågan på ett nytt investeringsinstrument kombinerat med billiga krediter.
En brokig skara fondförvaltare lanserade ett antal fastighetsfonder som till sin början var väldigt lönsamma för alla inblandade.
Lönsamheten kom sig av den kraftiga konjunkturuppgången.
Branschens tillväxt har avtagit i och med lågkonjunkturen, men fastighetsfondernas fördelar kvarstår och det är sannolikt att branschen kommer att fortsätta växa.
ED:2010-09-16
INSSI tietueen numero: 40818
+ lisää koriin
INSSI