haku: @supervisor Luttinen, Tapio / yhteensä: 71
viite: 17 / 71
| Tekijä: | Malin, Fanny |
| Työn nimi: | Users' awareness and demand for advanced driver support systems |
| Användarens kunskap och efterfrågan av avancerade förarstöd | |
| Käyttäjien tietoisuus ja kysyntä kuljettajan tukijärjestelmille | |
| Julkaisutyyppi: | Diplomityö |
| Julkaisuvuosi: | 2015 |
| Sivut: | 69 s. + liitt. 14 Kieli: eng |
| Koulu/Laitos/Osasto: | Insinööritieteiden korkeakoulu |
| Oppiaine: | Liikenne- ja tietekniikka (R3004) |
| Valvoja: | Luttinen, Tapio |
| Ohjaaja: | Innamaa, Satu ; Öörni, Risto |
| Elektroninen julkaisu: | http://urn.fi/URN:NBN:fi:aalto-201501301810 |
| Sijainti: | P1 Ark Aalto 9260 | Arkisto |
| Avainsanat: | intelligent transport systems driver support systems user acceptance early adopter älyliikenne kuljettajan tukijärjestelmä käyttäjien hyväksyminen varhaiset omaksujat intelligenta transportsystem förarstöd användarappectans tidiga användare |
| Tiivistelmä (eng): | Road transportation accounts for a lot of CO2 emissions and they are still increasing. Intelligent transport systems can effectively reduce emissions from vehicles, and the European Commission launched a directive in 2010 to speed up the deployment of these systems. User acceptance and demand are important factors for the deployment process and can be measured in different ways. The purpose of this Master's thesis was to study users' awareness, experience, attitude, demand and willingness to pay for advanced driver support systems. The data was collected through a questionnaire administered in five European countries and analysed depending on gender and age. Systems included in the study were: speed alert, emergency braking, eco-driving assistance, real-time traffic information, start-stop assistance and a tyre pressure monitoring system. Awareness of the selected systems varied a little, but in general around 60% of the respondents had read about, heard of or tried the systems. The actual usage was low, 5-19% depending on the system. Respondents who had tried the systems were asked how often they used it, revealing that most systems were not used regularly. The respondents also had to evaluate the perceived usefulness of the systems on different road types (urban environments, highways and rural roads) and the perceived importance of the systems' benefits. All the systems were seen as useful on at least one road type. Depending on the system, different benefits were included, but at least one benefit for every system was viewed to be important. Around 50% of the respondents wanted to have the systems in their next car and around 60% would be willing to pay something for the systems, usually less than E 200. Another purpose of this study was to determine the users' acceptance, early adoption and unawareness of the systems. The analyses were done using logistic regression. Variables included in the acceptance, early adoption and unawareness analyses were determined based on the literature review of previous user acceptance studies. For the acceptance analysis statistically significant variables increasing the respondents' acceptance were: buying their next car as new, frequent usage, high perceived usefulness, and benefits of the systems. For early adoption these were household income, vehicle mileage and the price of their next car. For unawareness they were gender, vehicle mileage and price of their next car. |
| Tiivistelmä (swe): | Vägtransporter ansvarar för en stor del av CO2-utsläppen och de ökar fortfarande. Intelligenta transportsystem kan effektivt minska utsläppen från fordon och Europeiska kommissionen fastställde 2010 ett direktiv för att påskynda ibruktagandet av dessa system. Användaracceptans och efterfrågan är viktiga faktorer för implementeringen och kan mätas på olika sätt. Syftet med detta diplomarbete var att kartlägga användares kunskap, erfarenhet, attityder, efterfrågan och betalningsvillighet för olika avancerade förarstöd. Datan samlades in genom en enkät i fem europeiska länder och den analyserades på basis av kön och ålder. Förarstöd inkluderade i undersökningen var hastighetsvarning, nödbromsning, eco-körning, realtids trafikinformation, start-stop system och ett system för att mäta lufttrycket i däcken. Kunskapen om systemen varierade lite, men i allmänhet hade 60 % av de tillfrågade läst, hört eller provat systemen. Den verkliga användningen var ändå låg, beroende på systemet hade 5-19 % av de tillfrågade provat dem. De tillfrågade som hade provat systemen fick också svara på hur ofta de använder dem, de flesta system användes inte regelbundet. De tillfrågade fick också utvärdera den upplevda nyttan av systemen på olika vägtyper (stadsmiljöer, motorvägar och ländsvägar) samt den upplevda betydelsen av systemens fördelar. Alla system sågs som nyttiga på åtminstone en vägtyp. Beroende på systemet var olika fördelar inkluderade, men åtminstone en fördel från varje system ansågs som viktig. Omkring 50 % av de tillfrågade skulle vilja ha systemen i sin nästa bil och omkring 60 % skulle vara villiga att betala något för dem, oftast mindre än 200 E. Ett annat syfte med arbetet var att kartlägga profilen för användaracceptans, tidiga användare och omedvetenhet om systemen. Analysen gjordes med en logistik regression. Variabler inkluderade i analyserna baserades på litteraturforskningen om tidigare studier angående användaracceptans. Statistiskt signifikanta variabler för ökad acceptans var: planen att köpa sin nästa bil som ny, frekvent användning av, hög upplevd nytta och fördelar med systemen. Statistiskt signifikanta variabler för tidig användning av systemen var: hushållets inkomster, kilometer körda årligen och priset på sin nästa bil. Statistiskt signifikanta variabler för omedvetenhet av systemen var: kön, årliga körda kilometer och priset på sin nästa bil. |
| ED: | 2015-02-08 |
INSSI tietueen numero: 50561
+ lisää koriin
INSSI